anceza

Två små vättar som jag tovat på ullcafeet.

Snart har en hel veckas ledigt försvunnit, och jag tyckte inte det hände nånting. Men det har det gjort, gäller bara att sätta sig ner och summera dagarna som gått. Dels har jag fått umgåtts med Jennie och hört hur hon har det i Norge. Har även pratat med Maria och fått en glädjande rapport från hennes liv. Och även insett hur viktiga dom är i mitt liv. Jennie och Maria är ju Stefans flickor, men de har blivit mina flickor också. Tänker dagligen på båda två och både gläds och oroar mig för dom och deras liv, man vill ju att dom ska ha det bra och må bra. Som jag sagt tidigare så trodde jag inte dom skulle bli så nära mig som dom är, dom har ju sin mamma, och jag vill ju inte vara deras mamma, men jag kanske oroar mig som en mamma och bryr mig som en mamma. Eller så är jag en extra vuxen att vända sig till, jag bara hoppas att de känner att jag finns för dom. Det tror jag i alla fall.
På lördagen kom min far och styvmor en sväng, det var mysigt, fick nya raggsockor som hon stickat, har dom på nu. Både sköna och varma var dom. Och så hade hon kokat två stora burkar med sylt åt mig, med mitt sötningsmedel. En blandning av krusbär och aronia, det var sååå god. Så nu har jag sylt bra länge. Blir gott det! Sån sylt får hon nog göra mer av!
Vad har hänt mer då? Vi har slaktat bort en massa tuppar, hade 12 stycken som inte var annat än nåt att mata. Så det blev en del tuppfärs och lite fileer. Och i går så hade jag lite mat-dag. Tog upp en del kokkött av lamm och stoppa i en gryta, och gjorde lite pölsa, som blev god och godkänd av Stefan och även mig. Sen gjorde jag en stor kålpudding av en färsblandning, blanda ihop lammfärs och tuppfärs.
Och i dag så börjar ullcafeet igen, vi träffas ett gäng och har som en syjunta, fast de flesta tovar ull. Det är ullbutiken i Råda som fixar sammankomst. Jag har riktigt längtat efter att det skulle börja, man får liksom en kick att börja tova igen när man ses och byter ideer med varandra. Så det blir kul.
Just nu så bara njuter jag av mina brasor och morgonkaffet vid datorn. Så nu ska jag bara njuta en stund!
Ha de gött önskar Myrbackskärringa! ♥

Tog lite vintriga kort när vi var till skogen en dag.

Tror att januari är bland den bästa månaden på året. Känns som man lever upp då. Allt blir ljusare för var dag. Solen lyste i går, på gnistrande vitt täcke, vi har inte mycket snö, men det täcker marken i alla fall. Hela landskapet ropade hopp om en ljus framtid. Lusten att baka bullar kom när jag varit och handlat.
Och när jag sen fick chatta med yngsta dottern, som är i Norge och introduceras till nytt jobb. Ja när jag fick höra att hon hade det bra och att hon trivdes och tyckte det var kul, ja då lättade en börda från mitt hjärta. Kände lycka i går, längesen jag kände mig så lätt i sinnet. I dag ska jag och jobba ett dygn, sen är jag ledig i 6 dagar. Och jag hoppas att dom dagarna också fylls av lycka. Känns skönt att båda flickorna kommer hem över helgen en sväng, även om de inte kommer hit så är dom hemma i munkfors en sväng.
Ärligt så trodde jag inte att de skulle bli så mycket "mina" flickor som de blivit, man tror inte att när man träffar nån med barn som är 13 och 15 år att man ska kunna binda såna band som jag gjort. Jag vet inte hur dom känner men jag känner starkt för dom och det finns inte en dag som jag inte tänker på dom. Och dom får bara stå med att deras styvmor bryr sig... ;o)
Det tråkiga i dag är att det är tö och att det tar på den lilla snö vi har, hoppas det blir nåt kvar, men det blir ju så halkigt när det töar. Annars får man väl hoppas det kommer lite ny snö snart igen. Nu ska jag fixa med djuren och sen får man väl fixa till sig själv så gott det går. Och sen blir det ett dygn på jobbet!
Ha de gött önskar Myrbackskärringen! ♥

Jobbhelgen är över, skönt när man jobbat dygn både fre-lör och sön-mån. Då kan jag lova att man längtar hem!
Och på detta så är det -15 och mot eftermiddan börja det snöa. Yes, yes! Äntligen kanske vi kan kånka fram våran skoter, om vi har tur. Men nån sväng på åkrarna kanske det blir. En del kanske svär över detta, men det var som en befrielse att gå med hundarna på eftermiddan, knaka under fötterna när man gick, snö som faller och täcker både hundar och mig. Det var såå mysigt!
Och att sen få komma in och det knastrar i kamin och vedspis, då känns det nästan som man är i en sommarstuga. Att sen slänga av sig skoteroverall och på med myskläder och gå upp och känna värmen från kakelugnen, ja då längtar jag inte till sommaren. För det är nåt speciellt att få elda så man får värme, tända lampor i fönstren och titta ut och se i lampors sken hur snön faller. Mys!
Så nu ska jag nog göra mig några goda smörgåsar och koka lite te och njuta av att få vara hemma ända tills på torsdag fm. Och jag ska ta dagen som den kommer när jag är ledig och bara göra det jag vill för stunden.
Tänk att lite snö och kyla kan ge en sån sinnesro?! Men man är väl sån då man kan njuta av varje årstid och alla de olika tjusningar de har. Må gott alla där ute! / Kram från Myrbackskärringa!♥

Ja i dag skriver jag från mitt hjärta. Vet inte om det är tiden på året som gör det eller om det andra aspekter som gör att mitt inre rörs upp just nu. Tänker mycket på mitt ursprung mina åsikter och mina värderingar just nu. Hur kan jag blivit den jag är och vem är jag?
Båda mina föräldrar vill nog att jag ska vara mest lik dom i allt som är bra. Men jag är nog mest lik mig själv. Den jag själv kan koppla mest till är min mormor, det är nog hon som gett mig synen på djur mest. Morfar var också otroligt mån om djuren, glömmer aldrig när han snickra kaninbur åt mig och plocka fram färg jag fick måla den med. När vi gick och kratta ihop höet han slagit med lie åt mina kaniner. Morfar gjorde också i ordning våran gamla barnskrinda till transport till mina kaniner, tre "boxar" blev det, sen satt jag den bakom cykeln och cykla i väg med mina kaniner på utställningar och kaninhoppning med dom. Annars tyckte jag ofta morfar mest såg på tennis och sörpla kaffe på fat, med en sockerbit mellan läpparna. Men just att han ställde upp för mig och mina kaniner är ett så starkt minne. Och mormor var mån om alla djur man hade i sin närhet, även om hon kanske var lite rädd för tex hundar så tog hon sig an dom.
Både mor och far är riktiga djurvänner. Men det jag känner för mina djur och hur viktigt det är med mina djur, det går inte att beskriva. Jodå, alla som tycker om djur är djurvänner. Men nåt som slog mig var när vi skicka lammen på slakt var, när de fråga om ett lamm, varför vi hade haft kvar det, då svarar min kära man, ja du, allt ska ju få leva.....
Det var så att ett lamm skada sitt ben första dygnet den kommit till världen, troligen fastnat nånstans med klöven. Det var inte fint. Jag tog in lammet och tvätta rent, lindade och pysslade så hon fick ett stort bandage, och när man bara är ett dygn så finner man sig i det och lär sig studsa runt med tre ben och det fjärde inlindat. Min käre man tyckte vi skulle ta bort henne, men jag ville försöka få ordning på det. Jag la om benet i ca en månad, resultatet blev att hon tappa klöven och fick ett kortare ben och blev på så vis trebent, men det läkte fint i hop, och hon fick leva! Och hon sprang med de andra lammen och busa, hon stod på knä och betade, men hon mådde bra och var inte minst av lammen, hon fick leva!
Tyvärr kanske jag har ett för stort hjärta ibland, när jag försökt rehabilitera kycklingar, höns, tuppar, kattungar och förr även akvariefiskar. Men har de lite liv kvar så vill jag gärna försöka. Jag har 2 katter som jag fött upp själv med nappflaska och de är nu 3 år gamla. Jag har räddat både kycklingar och tuppar som sett ut att de skulle dö vilken sekund som helst.
Mitt stora hjärta för mina djur har väl sina nackdelar ibland, jag är fast, verkligen fast. Jag betror ingen att ta hand om dom, därför blir det aldrig att jag och Stefan kan åka någonstans, är han borta är jag hemma och tvärtom. Jag kan inte för mitt liv sätta mina hundar på ett hundpensionat, aldrig, för då skulle jag vara så olycklig så jag skulle inte ha nån glädje av resan jag skulle på. Idiotiskt kanske, men det är mitt val, jag har valt det och tänker inte ändra mig, har jag skaffat mig djuren så ska jag ta ansvar för dom.
Jag är ganska olik mina syskon, min svägerska fråga en gång om jag var hittebarn, på skoj. Men jag är benägen att tro henne ibland, enda förklaringen att jag inte är så lik dom är väl att jag flytta till min far när jag var 14 år, därmed så kanske jag fick en annan uppfostran eller andra värderingar, jag vet inte. Men mitt djurintresse börja redan som 8-åring, djur har alltid stått mej sååå nära, djur finns alltid när människor sviker, Djur lyssnar alltid när andra inte har tid att lyssna. Djur är dej trogen, alltid! Och vilken ömsesidig kärlek man får och kan ge djur!
I kväll när jag gick med hundarna i mörkret så längta jag så starkt efter mormor, så jag börja prata med henne, jag gör ofta det när jag är ute i mörkret med hundarna. Frågar om hon ser mitt Myrbacken, om hon förstår att jag vill att hon ska se det. Jag brukar fråga om hon är med mig.
Men frågan kvarstår, vad har präglat mig? Vem är jag egentligen? Varför frågar jag mej det egentligen, förmodligen för att jag saknar någon samhörighet på nåt vis.....

Ja snart är detta år slut. Skall man summera det? Nej känner inte för det just nu. Men har väl inte mycket att klaga över. En dröm är i alla fall uppfylld, även om man inte riktigt förstår det än. Det är att vi äger marken runt oss nu. Att vi har lite betesmark och lite skog. Men jag trodde nog aldrig att det skulle gå att ¨få köpa lös det, men nu är det gjort!
För övrigt har jag det rätt bra just nu. I går var det stor matlagning på Myrbacken, brukar göra en massa matdosor och frysa in så man har lite akutmat ibland. Så baka jag lite också, örtbröd i långpanna som blev kanonbra! Om nån inte vet så älskar jag att baka matbröd, känner mig rik när jag har fulla frysen med matbröd. När andra gläds åt hembakt bröd så är det tvärt om här, när vi köper bröd så blir det lite extra åt oss. Men skulle tro man tjänar nån krona på att baka själv i dessa tider.
Och i dag har jag nyårsstädat åt hönsen, det var välbehövligt. Kan tala om att det är rätt bra motion att skotta dynga. Det är nog lika bra som ett styrkpass på ett gym, fast det är gratis och det gynnar fler än mig, för hönsen kuttrar så mysigt när de fär nytt spån hos sig.
Väl klar med dyngkörning så blev det en välbehövlig dusch och sen till frisören. Det var skönt att bli klippt, sen är det kul att prata med min frisör, vi uppdaterar varndra om varandras liv, för vi har det ganska lika, får och hundprat och en del hästprat. I dag ramla vi även in på våra gårdars gamla historia från 1700-talet. Så ibland skulle vi behöva en timme extra att prata. Det lustiga är att vi har bara skog emellan oss och inte alls långt från varandra, så man borde ju kunna ses, men det är den där tiden, man hinner ju inte.
Väl hemma så pyssla jag om alla djur. Sen blev det mat åt mig, gjorde mig räktortillas, mmm det var ljuvligt gott och jag är proppmätt!
Så mina lediga dagar rullar minsann på, få se vad som händer i morron då? Alltid har man nåt projekt, annars kanske man kan få vara lat sista dagen på året oxå. Den som lever får se!
Ha de gött gott folk och gott slut och god fortsättning på 2012!
Kram från Myrbackskärringa!

Ja julaftonen gick lugnt till väga. Förmiddagen tillbringades hos äldsta dottern Maria och hennes lilla familj. Julklappsöppning med barnbarnet Nova och lite fika. En mysig stund på julaftonen.
Sen på väg hem kom vi på att vi skulle ta en skogstur innan vi åkte hem, blev ett par timmar i ett helt underbart solsken bland skog och sjöar, såg massa vargspår och en del älgspår, men inte ett levandes djur vi såg. Men mycket mysigt att åka i skogen i solskenet.
Sen åkte vi hem och fixa mat och sen blev det sen jullunch i soffan med Kalle Anka och hans vänner. Efter Kalle bytte vi lite julklappar. Resten av julen blev sällskapsspel och ta hand om djur och se på lite tv.
I dag blev det en härlig promenad i solen med hundarna. Så tog vi oss en tur till skogen i dag också. Sen hem och fixa till lite mat och så kom båda flickorna och Mårten, och så klart lilla goa Nova! De är bonusmormors vitaminpiller det, min stämningshöjare! Njuter även att få ha Jennie och Maria här, förstår nu vad min Mor kände när vi blev vuxna, man liksom blir stolt över flickorna och att de har ett liv och att de har ett bra liv. Tycker om att höra hur dom fixar och planerar.
Nu har vi krupit upp i soffan och ser på lite tv och blir nog inte långvariga här, satsar nog på tidig kväll. För i morgon planeras att vi ska ta oss till Mora en sväng, om vädret tillåter. Kommer vi dit så väntar Mor och Styvfar, syskon med respetive och barn. Plus att vi ska hämta hem lite älgkött att stoppa i boxen, gött.
Så snart, snart så är julen över, och jag överlevde den här julen också. Och snart blir det ljusare tider. En vecka kvar av året, så nu får man sätta sig och fundera på hur var 2011? Det tar jag till veckan tror jag.
Ha de bra gott folk, sköt om er och era nära och kära!
Kram från Myrbackskärringa!

Goaste Barnbarnet Novalie på julafton 2011.

God Jul gott folk. Jo då jag är ganska anti jul, men i dag på självast julafton så har jag en gnutta julkänsla. Jag har faktiskt riktigt mysigt här. Tänt en hel del ljus, granen lyser. Det sprakar i både kamin och vedspis. Håller på att kokar julgröt, har en kopp kaffe bredvid mig. Och mina hundar ligger bredvid mig och sover gott.
Det ända jag tycker är konstigt är att jag längtar så otroligt efter min mormor, har tänkt på henne hela dagen i går, och tankarna for i väg till mormor direkt jag vakna i dag. Det konstiga är att jag har inte ett enda minne av att vi firade julafton med mormor nån gång. Vi träffades hela släkten hos mormor på juldagen, det var tradition. Det enda jag kan förknippa till mormor som gör att jag tänker på henne är, att min moster ringde mig i torsdags, och hon påminner mig så mycket om min mormor, rösten och sättet att prata. Och sen är det väl att jag hade önskat så högt att mormor hade fått se myrbacken, fått sett att jag fick mig en bondgård till slut. Jag hoppas i mitt innersta att hon ser mig och han vet hur jag har det. God Jul mormor, var du än är.
I dag blir ingen märkvärdig dag, jo lite kanske. På förmiddagen ska vi åka till Maria, äldsta dottern. Så till älskade Nova så klart, barnbarnet. Sen blir det jullunch med mannen i mitt liv. Kanske vi ska se Kalle Anka och spela lite spel och ta en promenad med hundarna. En stillsam julafton, och störst av allt, njuta på vårt myrbacken. Som alltid såna här dag så undrar vi hur de hade det förr under juletid här. När man sitter i ett gammalt hus som är från slutet av 1700-talet så kan lätt tankarna falla tillbaks till hur det var förr. Hoppas de hade det bra här och att de hade trevliga jular här. För det ska vi ha!
Nu gott folk, ta hand om er och de omkring er. Stressa inte och sura inte. Försök att njuta av stunden. Vi lever här och nu. Låt oss få ett gott slut på året att minnas. Ät med måtta ;o) Ge varandra kärlek och omtanke! Carpe Diem!
God Jul från Myrbackskärringa!

Ja morgonstund har guld i mund. Sitter här med min kaffekopp. Ska och jobba ett dygn om några timmar. Men kl 11 i morgon går jag på julledigt. Lite planer finns faktiskt. Äldsta dottern bjöd hem oss en stund på julaftons morgon. Sen kommer nog dom hit på juldagen och om vädret tillåter så åker vi en sväng till dalom på annandagen. Och på tisdag så ska jag njuta av att det är ett helt år kvar till nästa jul.....
Usch känner mig så negativ vad det gäller jul. Men det har sina orsaker. Jag har så mycket i bagaget som i känslan finns kvar vid jul. Ofta tror folk att det har med ens barndom att göra. Men för mig så är det mer än barndomen som spökar. Jag försöker verkligen att känna nån myskänsla, men oron finns inbyggd imig.
Oron tror jag grundar sig i krav, krav på att man ska känna lycka och vara glad och känna vad mysigt det är. För mig så är inte jul mysigt och glatt. Det är först när jag firat jul med min Stefan som jag tillåts att inte behöva vara så himla lycklig och glad över jul. Han har mer julkänsla än mig, men han förstår och håller med om att vi behöver inte ha hur mycket mat och godis och julklappar som helst.
Jag vill inte förstöra för andra, jag unnar andra att njuta av julen, men ge mig inte dåligt samvete för hur jag känner. För mig räcker det att jag och Stefan får fira julafton tillsammans. Vi tycker att det ska finnas julskinka på bordet. Sen vill jag ha frestelse och prinskorv. Och Stefan vill gärna ha dopp i grytan. Så det blir inte så märkvärdigt.
Jag önskar verkligen alla en riktigt God Jul och hoppas att det blir så lyckat som det vill. Må alla lägga sig med ett leende på läpparna när det somnar in efter en lång julafton! Stor kram från Myrbackskärringa!

Våran mysiga Märi som kom till oss som flasklamm, som troligen inte skulle överleva, men nu är hon 2½ år och fick två söta pigga lamm i våras.

Som vanligt kommer mina fundringar när jag sitter med kaffekoppen och myser med brasa i kamin och tända ljus. Och som vanligt är det mina värderingar om djur och natur som styr. Då jag aldrig fick några barn så är det mina djur som står mig mycket nära hjärtat. Mina hundar är mitt allt, är det något som är jobbigt att jobba dygn så är det att vara ifrån mina hundar.
Nu till mina funderingar. Surfade runt här och läste om renägarna i Idre. Om det är någon som läst om dom så har de flyttat varg och skjutit varg i Idre. Nu har de fortfarande problem med varg där. Det jag läser i kommentarerna är, att en del tycker att det är hobbyterapi att ha renar, de tycker att det inte är så viktigt att de kan ha renar. Vi ska ge plats åt vargarna och tydligen ska de bara acceptera varg.
Oavsett om man vill ha varg eller inte, ska det vara så här. Ska vårat kulturarv gå i graven för rovdjurens skull? Ur led är tiden. Inga renar, inga fäbodar, inga fårfarmare. Tycker det känns lite moment 22 här. Varg ska finnas för att de har funnits förr, vad tror folk att man levde på förr? Inte tror jag att bönderna för 100 år sedan importerade kött till familjerna, jag tror inte för en sekund att våra förfäder gick till lanthandeln för att köpa sig en köttbit från tyskland. Jag tycker det är konstigt att ingen funderar på hur det var för 100-150 år sedan. Då livnärde man sig på det man fött fram själv. Men nu ska de som försöker producera svenskt bara stå tillbaks och lägga ner sina verksamheter. Jag blir inte ens arg, jag blir mest ledsen så ledsen att ingen vill att våra kunskaper och arv ska leva vidare. Tänk de bönder som i generationer har drivit lantbruk och renskötsel, och nu ska de bli smutskastade och nergjorda av "naturmuppar", och dessa "naturmuppar" vad har de för kunskaper och känslor för tamdjur?
Jag skulle gärna ha fler får och djur, men så länge jag har varg så nära mig så törs jag inte. Varje dag jag går ut till fåren så räknar jag dom det första jag gör. När jag går med hundarna så planerar jag var jag ska gå, törs inte gå söderut själv med hundarna, för bara ett par kilometer härifrån, där jag brukat gå, där gick det varg ute på åkrarna mitt på ljusan dag. Så nu är man begränsad att gå med hundarna, mestsynd om hundarna.
Svaret man får är, bara man har hundarna kopplade så är det inte farligt, nej visst. Vad ska jag göra om det kommer vargar då? Lyfta upp hundarna? Säga schas? Har dom tänkt att attackera så skiter dom väl i mig.
Jag skulle vilja ha en till hund, men det går inte nu. Räcker med att jag har två hundar som får dåligt med motion. Tänk om våra förfäder fick se detta. Dom vänder sig i graven tror jag.
Det är inte vargen i sig som stör mig, det är hur människor tänker, att det inte sätter nåt värde i det som en gång har byggts upp av våra förfäder, att bönder inte ska kunna leva på sin verksamhet, att det inte är nåt värt att driva lantbruk och att folk kan tycka att det är hobbyverksamhet. Men de som tycker att det är hobbyverksamhet har nog inte jobbat ca 20 timmar per dygn som många stora lantbruk får göra, och ändå så går det bara runt åt dom. Tror inte renskötare har någon enkel tillvaro, de jobbar nog inte 7-16 de heller. Att sköta djur är inte nåt man kan släcka och gå hem eller ta semester när man vill. Då tycker nog en del att det är frivilligt, ja det kanske det är, men det kanske inte är så lätt att bara lägga ner en verksamhet som funnits i generationer. Det handlar om känsla, känsla för det som farfar och farfarsfar kanske har drivit. Kultur!
Men om alla lägger ner, vart får vi då mat från? Vill vi lägga ner allt som är svenskt? Inte jag! Jag ska då köpa en svensk Skinka till jul! Jag betalar hellre nån krona mer för att det är svenskt. Jag håller på bönderna i Sverige jag!
Kram från funderande Myrbackskärring!

Sitter här i ottan och funderar. Alla stressar och jagar på till jul. Och jag känner mig helt lugn. Vad ska jag göra till jul. Städa lite, ordna några julklappar och vara ledig. Matlagning? Ja men man lagar väl mat varje dag? För det första ska vi troligen inte ha nåt stort gästabud, och då behöver väl inte jag och Stefan äta ihjäl oss? Vi vet fortfarande inte om flickorna hinner med oss på själva julafton. Vi ska ingenstans själva på julafton, så vi ska nog hinna fixa till mat till oss själva. Julskinkan vill Stefan göra i ordning, har han alltid velat. Så jag kan nog sno ihop en frestelse och steka några prinskorvar och köttbullar. Varför jaga upp sig?
Då vi inte får nåt folk hit så är det nog ingen som lägger märke till hur vi har det, och vi har lite juligt här i alla fall. Och då jag aldrig varit mycket för jul så tycker jag det är rätt skönt och ta det lugnt. Förmodligen så blir det lite tv, god mat och kanske spela lite spel. Vi reder oss.
Och sen tycker jag det är synd att en del håller på i veckor och sliter för att allt ska bli så bra till julafton, för vi kommer ju inte ifrån att det är bara 24 timmar julafton består av. Men för det så missunnar jag inte nån att ha en härlig jul. Jag bara tycker synd om alla som har stora förväntningar och höga krav på julen. Ta det lugnt! Julen kommer och går hur vi än har det med mat och hur mycket vi än städar. Sköt om er gott folk och ta det lilla lugna, sätt er på en stol och försök njut av stunden ibland också.
Kram och God Jul från Myrbackskärringen!

Ja gårdagen gick fort när min Mor var här. Hann sätta upp julgardiner i köket innan de dök upp. Sen var de här några timmar. Kom på mig med att tänka över hur man har det med sin mamma.
En mamma gör att man slappnar av, i alla fall min mor. När de hade åkt kom jag på att man ramlar liksom in i nån slags trance, vi åt jättegod mat, så kom jag på att jag hade inte gjort nånting för att få mat på bordet. Hon fixa och greja i köket och duka och fick allt klart. Det är inte jag van vid. Det är samma när jag åker till henne, man bara är och finns och allt liksom bara händer. Även om jag är 43 år så får jag vara dottern då, man får slappa och bara finnas till. Vad skönt det kan vara.
Jag hoppas jag kan gengälda det den dagen hon behöver min hjälp, men det är klart, då träder man väl in i sin arbetsroll, har man jobbat inom vården i 25 år nästan, ja då blir det nog naturligt att ta hand om sina föräldrar sen. Men jag hoppas ju att alla mina föräldrar får vara pigga och kunna ta hand om sig så länge de kan och vill.
Sen hoppas ju att Stefans döttrar oxå känner som mig nån gång, att de bara får och kan slappa när de kommer hit, och att de känner lugn och ro när de är här. Och även när jag åker till dom.
Dagen i dag vet jag inte vad den ska bjuda på. Glömde skriva vad som hänt mer under året som gått, jag har börjat tova, det är så roligt att kunna ta vara på ullen som kommer från mina får. Jag både våttovar och torrtovar. Och det är så kul när man håller på, men våttovning drar med sig en massa städning, det blir aningen blött och rörigt i köket när jag drar i gång, men det kan man ta när man känner sig nöjd med sina alster. Så troligen ska jag picka på lite ull på styrolitkulor i dag, så man kan hänga i granen när den kommer in.
De flesta pysslar inför julen och gör godis och bakar, men då jag inte vet om vi ska ha nåt julfirande här så får det bli matlagning nån dag före jul. Och jag själv får ju inte äta godis, och Stefan är inte så noga med julgodis heller. Så här på Myrbacken tar vi julen med ett lugn och hoppas att inte andra stressar ihjäl sig för att allt ska vara perfekt för en dag. För det blir ju så snopet att all stress och jagande, ja det är över på några timmar. Så gott folk, ta det lugnt! Julen blir bäst om man är glad och pigg när den kommer!
Nu ska jag ta mitt morronkaffe ochsen blir det lite pyssel med djuren! Ha en bra dag!