Höstigt ute!

Gjorde ett inlägg med massa bilder tidigare i morse, men tyvärr så klanta jag till det så det gick i väg innan jag var klar med det. Sånt som händer.
Här är det väldigt höstigt. Disigt, grått väder, men gult av löv både i träden och på backen. Spenderat helgen hemma och ensam, då Stefan är på jakt i Malung.
Tyvärr får man tid att tänka mycket när man är ensam. Tänkt på våran mycket saknade Zeppo som hastigt fick lämna oss i mars. Tänk att en hund kan sätta såna spår, han är fortfarande mycket saknad. Finns inte en dag som jag inte tänker på honom. 
Men i går sa jag till Stefan, jag tror farfar tar hand om Zeppo där uppe. Ja sa Stefan, då får han i alla fall mycket kött att ta hand om. Som den jägare min farfar var så kan jag se hur Zeppo ligger vid hans fötter. Och om det nu inte finns nåt liv efter detta, ja då är det i alla fall en tröst att fantisera om att det kan vara så.
Jag glömmer aldrig när min brorsdotter Irma var här när min katt Skruttan fått lämna jordelivet. Irma var bara 5 år då, och det var inte längesen hennes mormor hade gått bort. Irma såg väl att jag var hemskt ledsen och satt och gungade och funderade. Så titta hon på mig och sa, -Faster, du behöver inte vara ledsen, jag tror att mormor tar hand om Skruttan. Jag kommer aldrig glömma det, för det var så mysigt och genomtänkt. Barn kan ta sorg bättre än vi vuxna många gånger.
Självklart går tankarna till fler än Zeppo och farfar. Man har fler som man önskat fått vara med och sett hur man har det. Men de flesta som man saknar hade åldern inne. Och man kan ju inte leva för evigt. Och eftersom jag jobbat inom äldreomsorgen i 27 år så vill man att man ska leva så länge man lever. Jag önska att alla fick lämna livet med värdighet och slippa bli ett paket eller kolli. Men det är en önskan.
Men nog om det, nu ska jag dra i gång och baka lite. Mest matbröd blir det nog. Har lämnat detta med glutenfritt ett tag, då dom testa mig och konstatera att jag inte var glutenallergiker. Visst kan man fortsätta glutenfritt ändå, men samtidigt undrar jag om det är därför jag får järnbrist, när jag inte äter gluten. Ja jag vet inte, men den som lever får se. Ha de gött, så bakar jag!
/ Kram från Myrbackskärringa! ♥♥♥



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Myrbackskärringas vardag!

Anna heter jag och är dalkulla från början. Bor i Hagfors i Värmland. Jobbar som undersköterska på ett äldreboende. Har 1 hund ,3 katter ,12 får,oräknade höns och några ankor. Gift med min Stefan sedan den 1 augusti 2009. Och har 2 styvdöttrar. Och 2 bonusbarnbarn.Och bor på en gård i Västra skymnäs som heter Myrbacken. Trivs att odla, pyssla med djuren och vara i naturen.

RSS 2.0