Hönsmamman Anna!

Gokväll gott folk! I dag läste jag en intressant artikel om hästar. Det var en tjej som hade mycket hästar, och folk ifrågasatte henne ibland, varför så många hästar? Skulle hon inte behöva göra sig av med några, vad skulle hon med så många hästar. 
Hennes tankar var rätt mysiga, ingen frågar föräldrar varför dom har si eller så många barn. Eller vad dom ska med alla barn till. Eller om det kanske skulle vara dax att göra sig av med några. 
Jag har inga egna barn, jag fick aldrig några och nu är det för sent. Men jag har en himla massa höns av olika raser. Och tänk vad jag tycker om mina höns, kycklingar och ankor. Höns kommer jag ha så länge jag orkar, kan inte förklara varför jag gillar höns så väldigt, men vissa av dom skulle jag aldrig sälja. För en del blir mer personliga än andra. Och vad man kan må gott efter att man varit ut och pysslat om dom. Dom kräver inte mer än mat och vatten och husrum egentligen.
Sen har jag mina tolv får som också ger mig en stor sinnesro. Kan bara sitta hos dom och bara vara, bara lyssna på dom när dom idisslar och prasslar med höet. Jag kan inte välja bort nån av dom, alla fåren har en personlighet som jag känner till, alla har namn. Och alla får dom min kärlek.
Så har jag de som bor inne hos mig, katterna Kurre, Mollie och Trulsen. Vilka skönheter och personligheter, och vilket sällskap, dom finns med i det mesta man gör både ute på gården och inne i huset. Den dagen nån av dom inte finns, ja då blir det stor sorg. 
Sist men inte minst, våran älskade hund Nikko, som blivit så bortklemad efter att Zeppo gick bort i våras. Nikko fyller en stor del av husse och mattes hjärta. 
Alla dessa djur, dom är mitt liv, dom fyller en stor del av mitt liv. Det går aldrig att förklara hur, men det är min livsstil, så jag förstår den här tjejen, djuren är inte mina barn, men det har en lika stor betydelse. Och djur har ju spelat en stor roll i mitt liv, alltid! Och kommer nog alltid att göra så. 
Så jag fortsätter att prata med höns, tuppar, ankor och får om mina problem och glädjeämnen. Dom förstår mig oftast bättre än människor gör.
Ja sån är jag!
Kram från Myrbackskärringa! ♥



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Myrbackskärringas vardag!

Anna heter jag och är dalkulla från början. Bor i Hagfors i Värmland. Jobbar som undersköterska på ett äldreboende. Har 1 hund ,3 katter ,12 får,oräknade höns och några ankor. Gift med min Stefan sedan den 1 augusti 2009. Och har 2 styvdöttrar. Och 2 bonusbarnbarn.Och bor på en gård i Västra skymnäs som heter Myrbacken. Trivs att odla, pyssla med djuren och vara i naturen.

RSS 2.0